tag:blogger.com,1999:blog-3240255512795860202024-03-05T02:54:32.424-08:00Angelica OglandOglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.comBlogger40125tag:blogger.com,1999:blog-324025551279586020.post-82130369695374446852010-12-01T03:22:00.000-08:002010-12-01T03:23:20.226-08:00<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjYoWr3_dNgIW-IEHLyQdq3lWea-23_XEzgL6nbFz-C8_ZbgYcOQ5BA14mgJF8-JeBTdGwmAaTPmpSU76xGJqq1w8fGrqmg5pzY6o_aEBVdwXWrs8RfMm7zQTsNNbnX64tlX_ZY8plOXChW/s1600/IMG_7292+%2528kopia%2529.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 267px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjYoWr3_dNgIW-IEHLyQdq3lWea-23_XEzgL6nbFz-C8_ZbgYcOQ5BA14mgJF8-JeBTdGwmAaTPmpSU76xGJqq1w8fGrqmg5pzY6o_aEBVdwXWrs8RfMm7zQTsNNbnX64tlX_ZY8plOXChW/s400/IMG_7292+%2528kopia%2529.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5545672893898660466" /></a>Oglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-324025551279586020.post-70965056348061451492010-11-26T08:52:00.000-08:002010-11-26T09:11:30.186-08:00Det farligaste som finnsSelma vilade huvudet tungt mot skumgummimadrassen. Runt omkring henne dansade dammkorn i luften. Solen silades genom persiennerna och skapade ränder på de gulnade tapeterna. Selmas hår låg slappt och fett mot ett solkigt örngott. <br />Här låg krossade chips som fläckvis skapade transparenta områden på bomullslakanen. <br />Ihopknycklade colaburkar och intorkat kaffespill på golvet. <br /><br />Vårat liv började likna ett ras, en ruin. Vår vänskap var en stilla suck, en melankolisk utandning. <br />Skuldkänslor gnagde i mig när jag tänkte på det. Men jag kunde inte låta bli att tycka att det var skönt att hennes ticks och impulsiva stönanden hade upphört.<br />Jag förstod att det inte skulle vara mycket kvar av hennes liv i slutändan. Min trettonåriga hjärna förstod faktiskt sådana saker. <br /><br />I skolan hade fröken sagt att THC var "det farligaste som finns." Selma tittade slött ut genom fönstret. Bakom hennes äckliga lugg hängde hennes ögonlock på halvstång. Selma skrattade inte ens med resten av klassen när fröken sa:<br /><br />- THC lagras i hjärnans fettvävnader. Hasch är extremt farligt, man kan få psykoser! Det var faktiskt en man som efter flera års haschmissbruk trodde att han var en apelsin. Och ja, nu sitter han väl på en psykavdelning någonstans och är rädd för att bli skalad.<br /><br />Kristian svarade med att hoppa upp från sin plats och springa omkring med armarna flaxandes medan han skrek "Skala mig inte! Snälla skala mig inte!" <br />Hela klassen var syrebristsömniga. Våra trettonåriga hjärnor var trötta efter en timmes föreläsning. <br />Vi kiknade i bänkarna, blev högröda i ansiktet. Fröken insåg sitt misstag och avbröt lektionen. <br /><br />En vecka senare hade sju stycken från klass 6B på Bergaskolan provat att röka hasch, trots att ingen av dem ens druckit alkohol eller rökt cigaretter förut. <br />Och nästa måndag tisslades och tasslades det i korridorerna om att hasch inte var så farligt som fröken sa. Ingen hade blivit rädd för att bli skalad. <br /><br />Selma var inte med i någon av diskussionerna på rasterna. Och på lektionerna satt hon nedrökt och tittade ut genom fönstret.<br /><br />På kvartssamtalet sa fröken till Selmas mamma att "Selma är så lugn och stilla, hon har verkligen gjort framsteg."Oglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-324025551279586020.post-42621912402966077582010-11-26T01:20:00.000-08:002010-11-26T01:22:10.410-08:00<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgiLokPeyo0dTK3AhNw2SN9oH2e0WKVlq_dp23B0LoiWKoCewcgfde7OiAdCqS7h_UHVgjYNFMvoE8zExCBTPCZwUKzhpyzsa3S1ijWps4yj7K2L18MSOYpZ2IMhanYS9lXN6XdxjS7C_bA/s1600/iboo1+%2528kopia%2529.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 267px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgiLokPeyo0dTK3AhNw2SN9oH2e0WKVlq_dp23B0LoiWKoCewcgfde7OiAdCqS7h_UHVgjYNFMvoE8zExCBTPCZwUKzhpyzsa3S1ijWps4yj7K2L18MSOYpZ2IMhanYS9lXN6XdxjS7C_bA/s400/iboo1+%2528kopia%2529.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5543786264197678530" /></a>Oglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-324025551279586020.post-65844803793617270252010-11-24T14:15:00.000-08:002010-11-24T14:24:20.754-08:00ordspyor mot någon särskildEfter skolan slutat stod vi i tidningshallen i stadsbibliotekets foajé. Där fanns datorer som man fick låna och ifall man stod tillräckligt nära den som var före i kön till datorn,och stampade rastlöst, så gick det ganska fort innan det var ens tur.<br /><br />I den lilla staden där vi växte upp fanns en tokig gubbe. Hans hår var som en askkopp till färgen och han stönade ut tirader av ord som ingen förstod. <br />Just idag var han stadsbibliotekets foajé. Kanske för att hämta tidningar för att utöka den samling han alltid bar med sig. <br />Han som egentligen aldrig riktade sina ordspyor mot någon särskild, gjorde av någon anledning det denna dag. <br />- Det kommer att gå illa för dig.<br />Hans vattniga ögonlober rullade omkring i hans skalle och riktades slutligen mot dig, mot din späda tonårskropp.Oglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-324025551279586020.post-74008090919051042662010-11-18T08:26:00.000-08:002010-11-18T08:33:34.910-08:00Nu tänker jag att jag för en gångs skull ska skriva något positivt. Inget deppdravel. Livet verkligen <span style="font-style:italic;">är</span> helt fantastiskt. Skolan känns rolig igen, jag kan sova och äta igen, det finns underbara människor här. <br /><br /> Men så när jag sitter på lektion är det som att tankar på dig tar över. Under korta stunder i alla fall. <br /><br /> Det känns så konstigt när någon nästan dör. När du, som är så nära mig, säger i förbifarten att "jag fick ligga i respirator..." som om det var vad som helst vi pratade om. <br /><br /> Jag är glad att du lever. Hoppas att du någon gång kan leva och inte bara överleva.Oglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-324025551279586020.post-43353149877593467152010-11-17T08:10:00.000-08:002010-11-17T08:11:51.257-08:00Det här kortet har Agnes Stuber tagit och jag älskar det<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgESWSvUoVyRyY7mAW-5H6SSMB3SkF6PhWqFzvO9Yi5n7C_tpLaIlpAhKIN0QcNguo5O3Ba-rQ6XhpP62IZX8IcKBOJXxcIm020aaqI0O4Kayr5t9f12GA774KHe4xcK84NX3WGth6Mxq3J/s1600/33921_10150279426270487_534600486_15004379_5171165_n.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 267px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgESWSvUoVyRyY7mAW-5H6SSMB3SkF6PhWqFzvO9Yi5n7C_tpLaIlpAhKIN0QcNguo5O3Ba-rQ6XhpP62IZX8IcKBOJXxcIm020aaqI0O4Kayr5t9f12GA774KHe4xcK84NX3WGth6Mxq3J/s400/33921_10150279426270487_534600486_15004379_5171165_n.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5540551991465854162" /></a>Oglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-324025551279586020.post-72576646870858423392010-11-13T11:09:00.000-08:002010-11-13T11:12:22.455-08:00<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiiH29JNrO_2i8HsCNF2OiDMXirlVwc1D3Z5H2SSASRq1qj6WZi_GKOO9cK4KUWqzi2AZ-Xie8VxAoys8CoMnvYMLymnM36ul1sKcADkex7Z9Rt6GZFJBkRb4gyd9wWiVDRqf1AiZ0yo8cP/s1600/IMG_6809.JPG"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 267px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiiH29JNrO_2i8HsCNF2OiDMXirlVwc1D3Z5H2SSASRq1qj6WZi_GKOO9cK4KUWqzi2AZ-Xie8VxAoys8CoMnvYMLymnM36ul1sKcADkex7Z9Rt6GZFJBkRb4gyd9wWiVDRqf1AiZ0yo8cP/s400/IMG_6809.JPG" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5539114236875479522" /></a><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgCWcQUp4MvnVc9EUOamzCDJiXv7VfGpvD9wIKiIvtemXZflUE4YI2VMY_Hi6B_oNJhUItvV4p_fRt9qSSvK1erkUV0hT085xatXJpH7gDaocoN84pNoknpVEXtm8sZ3dcYy5zlZI3I9pKv/s1600/IMG_6801.JPG"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 267px; height: 400px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgCWcQUp4MvnVc9EUOamzCDJiXv7VfGpvD9wIKiIvtemXZflUE4YI2VMY_Hi6B_oNJhUItvV4p_fRt9qSSvK1erkUV0hT085xatXJpH7gDaocoN84pNoknpVEXtm8sZ3dcYy5zlZI3I9pKv/s400/IMG_6801.JPG" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5539114229571853058" /></a><br /><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixTi-ZgA38m4W3whqjXw89scVNWMcO5SKYbytr7nOSOeI4cMjCmRGbeGob7OHDUQOCH97OJHplJF2mwkUDXzG0hs-QKJKt51uJPpID41OAfF1lzzYOTwBZzTTmSYm3WjHsfJalYhVrm3xL/s1600/IMG_6804.JPG"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 267px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEixTi-ZgA38m4W3whqjXw89scVNWMcO5SKYbytr7nOSOeI4cMjCmRGbeGob7OHDUQOCH97OJHplJF2mwkUDXzG0hs-QKJKt51uJPpID41OAfF1lzzYOTwBZzTTmSYm3WjHsfJalYhVrm3xL/s400/IMG_6804.JPG" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5539114224660189938" /></a>Oglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-324025551279586020.post-14728371462048291482010-11-11T10:17:00.000-08:002010-11-11T10:22:06.012-08:00Ni är kärlek<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhJO6yPPwp4ZNY1p9hKvA3dAccrG1shOE22zeexfUTuIRuqffgv7ea6AK0iE2BaW94YVf2kgYFUMEvulZ1ne-dwDUbnr75FraPiTwWCqHyQ3w-uE-9zYz9R0ryH15Vaaek6XT2oBLvlxlfO/s1600/73755_450160410372_716985372_5924597_5624255_n.jpg"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 400px; height: 267px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhJO6yPPwp4ZNY1p9hKvA3dAccrG1shOE22zeexfUTuIRuqffgv7ea6AK0iE2BaW94YVf2kgYFUMEvulZ1ne-dwDUbnr75FraPiTwWCqHyQ3w-uE-9zYz9R0ryH15Vaaek6XT2oBLvlxlfO/s400/73755_450160410372_716985372_5924597_5624255_n.jpg" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5538359035248812866" /></a>Oglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-324025551279586020.post-80771656413107730392010-10-24T04:28:00.000-07:002010-10-24T04:38:24.171-07:00Ja, jag har nog en tagg i hjärtat. Eller en sådan där uppsnurrad tråd. Jag vill inte göra det jag borde göra.<br />Igår såg jag och min ghettovän en film om ett gäng tonnisar och grejen var att man skulle gissa vem som tog livet av sig i slutet. Det var bara det att det var svårt att gissa för det verkade som att alla ville dö. Läs: ofrivillig graviditet, våldtäkt, incest, mobbning, inkontinens, ätstörningar och killar som skrek "jävla bög!" <br /><br />Sedan grät jag i en timme för jag kom på att jag var tillsammans med en kille en gång och sedan dog han en gång och jag var jätte dum mot honom flera gånger och egentligen så var han nog ganska ledsen, liten och rädd.<br />Sedan tyckte jag att jag var fånig för är det dags att sörja nu två år senare? Jag har knappt brytt mig innan. Sedan tyckte jag att jag var en sådan där jobbig människa som gråter mitt i natten på grund av en tonnisfilm. <br />Men på sista tiden har jag bara varit ledsen för det. Alltså inte för att det finns destruktiva tonnisar, för det där andra.<br /><br />Men ja. När jag och min ghettovän vaknade dansade vi till Janis Joplin i köket tills hennes ghettohund höll på att förgås av busighet.<br /><br />Egentligen är jag väldigt tacksam över livet och att jag får leva. Men jag är bara så trött hela tiden.Oglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-324025551279586020.post-86799501193953693652010-10-23T04:42:00.000-07:002010-10-23T04:45:06.440-07:00Ett rum i skogen<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9UAKcaVYzypZu_ZxyBoa15y7SkV1BN3DBVsbNdBgt6PMkf2Da2H3DO9zSAOMOWpQvIQ-w4kD3O5sl6bkzscgPM5EAu2oV5O6SNJlFRHA21cSDDiccIloQnKOCXd5zW3smoavBvl2wQYi7/s1600/DSC06718.JPG"><img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 240px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9UAKcaVYzypZu_ZxyBoa15y7SkV1BN3DBVsbNdBgt6PMkf2Da2H3DO9zSAOMOWpQvIQ-w4kD3O5sl6bkzscgPM5EAu2oV5O6SNJlFRHA21cSDDiccIloQnKOCXd5zW3smoavBvl2wQYi7/s320/DSC06718.JPG" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5531206092896716514" /></a><br />Det finns ett rum i skogen som har väggar av träd. Här finns ingen insyn, ingen möjlighet att titta ut. Här är allt omslutet av höst och rummet har ett tak av himmel. Marken är av gräs och mossa och löven krusar sig mot backen. De torkar. De skrumpnar sakta ihop. <br /><br /> Det är nästintill tyst mellan episoder av vindar som dånar och ruskar träden tills löven skakar i applåder. Luften kyler brutalt men har hittills skonat oktobermarken från tjälen. <br /><br /> Vissa löv lever kvar i grönskans sista hopp, men snart skall även de ådras i rött och deras mönster skall intensifieras tills de blir smulor och kompost. Och nu snöar höstsnö. Synfältet dimmas av löv som faller, falnar, dör. De danar ned och virvlar och far medan kylan tränger sig in och mörbultar varenda del av naturens kropp. <br /><br /> Och myrorna tycks ha gömt sig nu och getingarna har gett upp, men ännu kan liv förnimmas i varenda kvist och strå. Allt vilar här men ändå rusar det längs trädstammar vars bark är ärrad, räfflad och ligger i omlott. Och trädkronor silar ljus från ett himlatak och grenar längtar upp och molnen flyr över en ändlös kupol. I periferin hörs motorljud som vibrerar monotont men döljs och kamoufleras snabbt av suset i lövverket ovanför. <br /><br /> Här finns inga skyltar, här finns inget av stadens kommersiella lockelser och rop. Här finns ingen klagan, här finns inga löften om ett bättre liv. Här finns bara liv och död och allt där emellan och jordiga dofter.<br /> Längs gräsgolvet löper en stig prydd med tusentals gula barr i brokig mosaik. Här har människofötter trampat och packat marken, här har homo sapiensfötter pissat revir.<br /><br /> På stenblock täckta av mossa huserar ormbunkar och bredvid dem står en björk på ett stenblock. Björkens rötter har sökt sig ovanför jord och under dem bildas en grotta i skugga, likt något från en gammal sagoskog. <br /><br /> Över stigen böjer sig trädgrenar ödmjukt och bildar en ingång, rundad där överst av döende lövverk och köldknäppta grenar. Gräsgolvet sluttar och grästuvor ligger nedslagna mot marken medan kvistar som brutits itu av vinden skapar diagonala konturer mot allt det mossgröna och gula.<br /><br /> Eftermiddagssolen avslutar trött sin dagliga bana över himlen och kastar gäspande sina sista strålar över rummet i skogen och när jag går därifrån tänker jag att varje steg jag tar här, det skall jag ta med vördnad.Oglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-324025551279586020.post-23913010925690597652010-10-16T01:12:00.000-07:002010-10-16T01:15:07.945-07:00Måste bara säga att jag är ytterst tacksam denna morgon. Vaknade efter en mardröm (=drömde att jag rökte hasch=usch).<br />När jag vaknade sken solen in i den vackra slottslägenhet där jag befinner mig och bredvid mig låg en skitsöt hund som heter Spåra. Sedan käkade jag choklad och kände andlighet och tacksamhet över att inte vakna på hospitalet - dvs internatet.Oglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-324025551279586020.post-17575569033814919802010-10-15T06:29:00.000-07:002010-10-15T06:33:04.581-07:00Kära jultomten!<br />Jag önskar mig en ny hjärna i julklapp och lite koncentrationsförmåga. Kan du vara så snäll att fixa det och slå in det i ett paket? Jag vet att jag inte varit guds bästa barn... Men ändåOglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-324025551279586020.post-41735765841912631062010-10-08T11:42:00.000-07:002010-10-08T11:50:40.982-07:00till min bästis<span style="font-style:italic;">Jag vill ta din hand och ta med dig hem.<br />Då ska jag berätta om allt fint jag vet,<br />och om allt som har själ och andlighet.<br /><br />Och då skulle du bli varm inuti igen,<br />då skulle du få en chans att hitta hem.<br />Och då skulle vi färglägga livet<br />och det skulle räcka för evigt, för alltid.<br />Och jag lovar att jag skulle stå bakom dig<br />i varenda kamp och strid.<br /><br />Men hopp vinner inte över verklighet.<br />Och nu sitter jag här själv och tänker att <br />lämna dig ute i kylan är det värsta jag vet.<br /><br />Och det finns ingen tröst i hela världen <br />som tröstar mig nu.<br /></span>Oglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-324025551279586020.post-13913866072230720702010-10-06T13:14:00.001-07:002010-10-06T13:14:16.890-07:00Här finns inga skyltar, här finns inget av stadens kommersiella lockelser och rop. Här finns ingen klagan, här finns inga löften om ett bättre liv. Här finns bara liv och död och allt där emellan och jordiga dofter.<br />Längs gräsgolvet löper en stig prydd med tusentals gula barr i brokig mosaik. Här har människofötter trampat och packat marken, här har homo sapiensfötter pissat revir.Oglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-324025551279586020.post-79118346904042695182010-10-03T12:40:00.000-07:002010-10-03T12:46:18.285-07:00Jag tycker att det är jobbigt att vara här och jag är ledsen ganska ofta. Men helt fantastiskt är att jag skrattar igen och det var länge sedan jag skrattade på det här sättet. Det är ett sådant skratt som spritter i hela kroppen, ett skratt som liksom skrattar av sig självt. Det är inte ett sådant där skratt som tystnar innan det ens rullat över kanten på läpparna. <br /><br />Och så somnade jag mitt på dagen också för någon vecka sedan. Det var över ett år sedan jag hade ro nog i kroppen att göra det. <br /><br />Och nu är jag hungrig hela tiden. <br /><br />Och jag kan bli rörd.<br /><br />Och oj, vad tacksam jag är.Oglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-324025551279586020.post-4853092290380852572010-09-27T10:17:00.000-07:002010-09-27T10:24:49.909-07:00Aurora<span style="font-style:italic;"><br />Jag hoppas du finner en plats där du kan vara liten.<br />Där du inte behöver lyssna för att<br />bli hörd<br />Där du inte behöver se för att<br />bli sedd<br />Jag hoppas du finner en plats där du<br />blir tröstad, <br />innan du hunnit bli rädd.</span>Oglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-324025551279586020.post-23591233493055661422010-09-08T11:08:00.001-07:002010-09-08T11:15:00.993-07:00Jag tänker att jag trivs. Jag tänker att jag tycker om sjön här ute, om gräsmattorna med träd vars lövverk ser ut som slokande svampar. Jag trivs med att umgås med de som bor i rummen intill och egentligen stillar mitt vita och kala rum mitt sinne.<br /><br />Jag blir så exalterad ibland när vi pratar om ord och meningar, skriver, läser och kommenterar i timmar, att jag måste lägga band på mig. <br /><br />Men det känns tomt. Jag tror jag har för mycket tid att tänka efter. <br />Jag tror att jag längtar hem ibland. Ganska ofta faktiskt.<br />Men jag tröstar mig med att det är normalt. Vilken känslolös och kallsinnig själ skulle inte längta efter er?<br /><br />Ibland saknar jag mina rutiner men jag inser också att det var riktigt länge sedan jag sov så här gott och åt så här mycket god mat. <br /><br />Varför känns det alltid sorgset när det blir tyst och stilla?Oglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-324025551279586020.post-35455435255763226552010-08-30T09:08:00.000-07:002010-08-30T09:48:51.639-07:00Okej. Här kommer riktigt GNÄLL:<br /><br />På en ny skola där alla är jätte snälla. Gröna träd, strand, kullar, gulligull.<br /><br />Jag har blvit sjuk och knaprar ipren, orkar inte ta ett steg utanför dörren just nu. Har inte hunnit handla mat, sjabblade just bort min chans till studiemedel denna vecka. Kontentan är: kan snart inte ringa, kan snart inte åka buss, kan inte köpa mat. Och så försöker jag vara tacksam för hela denna första skoldag men jag har för ont i halsen.<br /><br />Just nu längtar jag bara hem.<br /><br />Jag är övertygad om att tacksamheten infinner sig i mitt sinne igen. Över att vara här. Över livet. Över allt. <br /><br />kärlek till en tjej här som lånade ut ett täcke till mig. <br />Kärlek till alla!<br /><br />Stackars mig.<br /><br /><span style="font-weight:bold;">20 minuter senare: Nu har tacksamheten och lugnet kommit tillbaka till mig. Känslan av "nu är slutet nära. det är kört" har avtagit. Pinsamt att alltid blir räddad, värdefullt att kunna be om hjälp.<br /><br />Jag saknar Umeå. Saknar att gå till busshållplatsen, saknar att handla på Ica, saknar att äta müsli och mjölk i mammas röda soffa.<br /><br />Nu ska jag ta mig i kragen och vila.</span>Oglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-324025551279586020.post-42243389634092667862010-08-25T13:24:00.001-07:002010-08-25T13:28:26.592-07:00Idag föll det en man ner i asfalten och låg där och var alldeles vit och stilla. Och vattenpölarna omkring honom. Och de som bara gick förbi. Och de som bara hjälpte till. Jag blev rädd, åt på min äckliga sevenelevenmacka och frågade om allt var okej. <br />Jag hoppas att det gick bra. <br />Antagligen inte.<br /><br />Har tappat bort min tillit.<br /><br />Sen åkte jag tunnelbana med Sunnali.<br /><br />Dagarna går men jag känner mig bara ännu mer vilsen.<br /><br />Tur att jag inte har tappat bort mitt hopp.Oglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-324025551279586020.post-68861696985724482692010-08-19T21:50:00.001-07:002010-08-19T21:59:58.527-07:00Tidig morgon. Vad länge sedan. Det är kallt ute trots att solen lyser på de svarta plåttaken här utanför. Jag har jobbat kväll i sommar och det känns som att jag har haft en konstig dygnsrytm hela den här sommaren. Känns som att jag har glömt att jag är en morgonmänniska, att det är den tidiga morgonen då allt inte riktigt vaknat ännu, som är min vila.<br /><br />Det känns som höst ute, men ännu är träden gröna. När jag stod ute på balkongen och tittade ut över innergården och lyssnade på stadens ljud så längtade jag hem. Ganska mycket. Jag längtar till hösten också. <br /><br />Men idag ska jag träffa Lisen. Hon ska flytta till London igen och det känns kasst, trots att vi inte ens bor i samma stad längre. Och Emil. <br /><br />Jag var på en date för nån dag sedan.<br /><br /><span style="font-style:italic;">Datemänniskan: Ja, det är klart att jag vill att någon ska vara där när jag kommer hem. Istället för en tom lägenhet.<br /><br />Jag: Men du har ju kiiiissen. (på bäbisspråk)<br /><br />Datemänniskan: Va?<br /><br />Jag: Kiiiissen. Katten.<br /><br />Datemänniskan: Min katt är död.</span> <br /><br />Innan datemänniskan ätit upp pizzan frågade jag om vi kunde gå. Han tyckte att vi kunde vänta fem minuter. Jag väntade i tio och rastlösheten rev i mig som knivar. <br /><br />Älskade morgon. Det känns som att jag lever.Oglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-324025551279586020.post-88486533883742619972010-08-16T09:27:00.000-07:002010-08-16T09:31:05.599-07:00Tänk att du lever kvar i mina minnen.<br />Tänk att jag såg en man idag som var så lik dig.<br />Tänk att jag fortfarande tänker på dig.<br /><br />Tro att du är ihågkommen.<br />Tro mig när jag säger att jag ler när jag tänker på dig.<br />Tro att jag minns.<br /><br />Vet att jag undrar hur du har det.<br />Vet att jag försöker be när jag tänker på dig.<br />Och vad jag hoppas att du vet att jag aldrig kommer glömma dig.Oglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-324025551279586020.post-49893441472787306522010-08-15T14:22:00.000-07:002010-08-15T14:23:15.644-07:00övar in nya danssteg<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiBzuBjeKGC_9zexS27kTM9Bjo31Q_5e8xmnpHubNLlJDS0T7iH9mWgtkS7bItyuoxpW4HnJSqZgTBJ1KADHD3zBSc5elA1x-oai3O2okLG9RSctYavQykBAYDZobqL5Elx-Jrw6map9DJx/s1600/IMG_5985.JPG"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 214px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiBzuBjeKGC_9zexS27kTM9Bjo31Q_5e8xmnpHubNLlJDS0T7iH9mWgtkS7bItyuoxpW4HnJSqZgTBJ1KADHD3zBSc5elA1x-oai3O2okLG9RSctYavQykBAYDZobqL5Elx-Jrw6map9DJx/s320/IMG_5985.JPG" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5505750180751913074" /></a>Oglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-324025551279586020.post-2497245171221545342010-08-13T05:39:00.000-07:002010-08-13T05:40:31.948-07:00<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgW1pX_P_0uiqbbytWL7crVxv3Y6bxEngW71gyiyZxYWX41iaYdLDIx6QilaDNdd4LUcuXZL_SWUhCpNv804R8Hy3-my5APE4rmELP68x4lct-qDW4FI4U2Gob_I9rlXdlP8kCPSyMlEAls/s1600/IMG_5862.JPG"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 242px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgW1pX_P_0uiqbbytWL7crVxv3Y6bxEngW71gyiyZxYWX41iaYdLDIx6QilaDNdd4LUcuXZL_SWUhCpNv804R8Hy3-my5APE4rmELP68x4lct-qDW4FI4U2Gob_I9rlXdlP8kCPSyMlEAls/s320/IMG_5862.JPG" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5504873425383607202" /></a>Oglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-324025551279586020.post-61098699547645310122010-08-11T10:59:00.000-07:002010-08-11T11:03:06.410-07:00<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjV-FdfM6hBo3PaNrIiJzqnkUW57KCXItPa56jp6q1tzOX3w9OmlwodCwLuA3k90ujZyd-LKd9iKAJYtAQTXTqcaVhcUVbyN9nvUdoSj2trcuopxOZUdLjPhFuu38KqIkexu_iTLo2vpyj5/s1600/IMG_5831.JPG"><img style="float:right; margin:0 0 10px 10px;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 214px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjV-FdfM6hBo3PaNrIiJzqnkUW57KCXItPa56jp6q1tzOX3w9OmlwodCwLuA3k90ujZyd-LKd9iKAJYtAQTXTqcaVhcUVbyN9nvUdoSj2trcuopxOZUdLjPhFuu38KqIkexu_iTLo2vpyj5/s320/IMG_5831.JPG" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5504214385740932146" /></a><br />Jag vet inte varför men det är som att denna dag föll platt till marken och jag har knappt tagit mig utanför dörren. Jag gick ut med hunden och när jag kom in igen så kändes det så ofattbart tryggt men så oförklarligt tomt. <br />Nu på kvällen kände jag en enorm hemlängtan och en irriterande känsla av att inte vara tillfredsställd. <br />Missnöje.<br />Vilse.<br /><br />Stockholm är så stort.Oglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-324025551279586020.post-23802171980938025752010-08-11T03:58:00.000-07:002010-08-11T04:00:54.738-07:00<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtUMopWC3v1JAmO5RhLDEcEL48kM4C2tcBxGTiaEO0BppZ9zTegFNO8vDtK_demq-QJ3jgt8iSLnxp30zLB8FyJT69DJXT22aFhjSadH8zBSfPqQBRM5zPTGaMnfs3IbZxpbL-emyVFOdf/s1600/IMG_5476.JPG"><img style="display:block; margin:0px auto 10px; text-align:center;cursor:pointer; cursor:hand;width: 320px; height: 214px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtUMopWC3v1JAmO5RhLDEcEL48kM4C2tcBxGTiaEO0BppZ9zTegFNO8vDtK_demq-QJ3jgt8iSLnxp30zLB8FyJT69DJXT22aFhjSadH8zBSfPqQBRM5zPTGaMnfs3IbZxpbL-emyVFOdf/s320/IMG_5476.JPG" border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5504105216375545938" /></a>Oglandhttp://www.blogger.com/profile/18110019085719966341noreply@blogger.com0